Weekly News

Mikael Witterblad DIGITALISERING

Ökad kunskap för att möta vårdens behov

Att vård- och omsorgssektorn står inför stora utmaningar kommer knappast som någon överraskning – en åldrande befolkning och en rasande snabb teknikutveckling kommer att ställa helt nya krav framöver. Och ny kunskap ska underlätta övergången. 

"SCB spår att det inom tio år kommer att saknas strax under 200 000 personer med för branschen lämplig utbildning."

Efterfrågan på vård- och omsorgstjänster förväntas öka drastiskt framöver när befolkningen blir allt äldre, tekniken utvecklas i ett högt uppskruvat tempo och kraven ökar - och med tanke på dagens arbetssätt och bemanning är kompetensförsörjningen en av de absolut största utmaningarna.

Samtidigt som man förväntar sig stora pensionsavgångar har vårdsektorn problem att behålla sin befintliga personal och dessutom fylls inte depåerna på med tillräckligt många nyutbildade för att på sikt tillgodose behoven. Redan idag har vård- och omsorgssektorn omfattande rekryteringsbehov och än värre förväntas det bli. SCB spår att det inom tio år kommer att saknas strax under 200 000 personer med för branschen lämplig utbildning.

Och det är just därför som SNS nu drar igång ett treårigt forskningsprojekt ”Vård och omsorg i det 21:a århundradet”. Syftet är att öka kunskapen och förståelsen kring de utmaningar som sektorerna står inför. 

 – Projektet som startar 2018 ska med ökad kunskap försöka bidra till att lösa flera av de frågeställningar som vård- och omsorgssektorn oundvikligen ställs inför, förklarar Mikael Witterblad, Chef för SNS forskningsprogram och utvecklar:

 – Två centrala frågor är vem som ska arbeta i vård- och omsorgssektorn framöver och hur man bättre ska tillgodogöra sig både digitala och tekniska innovationer för att kunna effektivisera och förbättra.

Och nu ska alltså framstående forskare från såväl Sverige som övriga världen ta sig an problemen under SNS gemensamma forskningsparaply. Ett öppet seminarium och ett rundabordssamtal kommer också att arrangeras i Almedalen för att samla in information till det kommande projektet.

– Just nu för vi en dialog med forskare och experter verksamma inom vård- och omsorgssektorn kring var fokus ska ligga i projektet för att det ska bli så relevant som möjligt. Grundfrågorna tror vi att vi har identifierat, men nu är det viktigt att vi gemensamt med det offentliga, näringslivet och akademin hittar de mer specifika frågorna att angripa, menar Mikael.

Eftersom kostnaderna för vård som omsorg kontinuerligt ökar krävs det att lösningarna leder till bättre resursanvändning – oavsett om det handlar om bemanning eller digitala och tekniska lösningar.

 – Man behöver inte bara utbilda fler, man behöver också utbilda bättre och med tanke på hur snabbt den tekniska utvecklingen går behöver man också fortlöpande kompetensutveckling, förklarar Mikael som är noga med att poängtera att allt hänger ihop:

 – Digitaliseringen och den tekniska utvecklingen skapar nya förutsättningar inom vården och omsorgen. Samtidigt som utvecklingen kan bidra positivt ställs högre krav både på en god verksamhetsstyrning och kontinuerlig vidareutbildning av personalen. Om nya tekniska lösningar inte fångas upp eller om tekniken används på ett felaktigt sätt och mest skapar administration kommer det inte att vara attraktivt att söka sig till vården och omsorgen.

De gemensamma ansträngningarna ska med andra ord komma vården och omsorgen tillgodo och även om problemen är stora och behoven av bra lösningar ännu större, ser man på SNS mycket positivt på det kommande projektet.

 – På sedvanligt sätt sammanför SNS de bästa forskarna med kunniga experter från både privat och offentlig sektor, vilket skapar goda förutsättningarna till ny kunskap och välgrundade rekommendationer till beslutsfattare, menar Mikael.

Precis som vanligt när det gäller SNS, där man har bidragit till samhällsutvecklingen sedan 1948, är en huvuduppgift att förmedla forskningsresultat till en bredare publik än den akademiska. Med hjälp av seminarier och lättillgängliga rapportformat når man ut med kunskapen till berörda beslutsfattare inom näringsliv, politik och offentlig förvaltning.

 – Vi har en lång erfarenhet av att driva och kommunicera resultat från våra olika forskningsprojekt. Att ny kunskap ska nå ut till en bredare publik är viktigt för att den på sikt ska kunna ligga till grund för beslut. Och där både kan och vill vi bidra, avslutar Mikael Witterblad på SNS, som i dagarna lanserar en specifik webbsida för projektet.


Fakta

FAKTA
På SNS möts samhällsengagerade människor med olika bakgrund; beslutsfattare från privat och offentlig sektor, forskare, journalister och politiker. 280 av Sveriges främsta företag, myndigheter och organisationer är medlemmar i SNS.

Dela artikeln

Journalist

Mats Carlbäck

Fler artiklar