Weekly News

Digitaliseringens legala hot – klarar ditt företag att möta kraven?

Digitaliseringen och den snabba, tekniska utvecklingen inom Internet of Things, big data och AI skapar stora möjligheter för företag att nya hitta innovativa tjänster. Det finns dock flera legala risker i ny reglering som kan påverka denna typ av tjänster. För att slippa dyra och onödiga överraskningar i ett senare skede är rekommendationen att ta hjälp av legal expertis.

Integritetsskyddsfrågor är ett område där vi ser en ökad reglering. Att dataskyddsförordningen, även känd som GDPR, som börjar gälla i maj 2018, kommer att få konsekvenser har de flesta företag nu insett. Dessutom har det nyligen presenterats ett förslag till ny EU-förordning inom elektronisk kommunikation som bland annat påverkar cookies och marknadsföring. Antas förslaget blir det även enklare att använda personuppgifter kopplade till trafik- och positioneringsuppgifter. – Individers ökade rätt att kontrollera och bestämma över sina uppgifter samt ökade krav på säkerhet är exempel på förändringar som kommer få konsekvenser för företag som behandlar personuppgifter, säger Martin Gynnerstedt, advokat på Advokatfirman Cederquist i Stockholm.

Han och Matilda Sanfridson, biträdande jurist, är specialister inom IT- och immaterialrätt och arbetar dagligen med GDPR. – Syftet med GDPR är att anpassa reglerna till den digitala utvecklingen, där allt mer information om individer och deras beteenden används, fortsätter Matilda Sanfridson. – En stor skillnad jämfört med nuvarande reglering är att konsekvenserna av att bryta mot GDPR kommer att bli betydligt mer kännbara.

För många företag innebär GDPR en stor omställning. Rutiner måste ses över och den som tidigare försummat att ha ordning och reda får en gedigen hemläxa att göra. – Det handlar om att veta vilka personuppgifter som behandlas, för vilket ändamål och med vilken legal grund, till exempel för att säkra att företaget uppfyller ökade krav på transparens, förklarar Martin Gynnerstedt.

I detta sammanhang är det klokt att involvera legal expertis som kan hjälpa till att strukturera upp organisationens personuppgiftsbehandling och ta fram dokumentation, exempelvis GDPR-checklistor för nya tjänster. – Att rätta misstag i efterhand kan bli dyrt, både i form av sanktionsavgifter och som en följd av det merarbete det innebär att göra rätt i efterhand, förklarar Martin Gynnerstedt. – Dessutom kan det skapa badwill, inte minst bland konsumenter, att nonchalera regleringen och inte respektera kunders integritet, avslutar Matilda Sanfridson.

Dela artikeln

Journalist

Martin Westholm

Fler artiklar